Thure Weidman

Biskop 1789-1828

Thure Weidman var född 1744 i Gladsax prästgård på Österlen, där fadern var kyrkoherde. Bara sex år gammal blev han faderlös och flyttade med mor och syskon till Lund.
Tidigt röjde han en sådan begåvning, att han som tolvårig inskrevs som student vid Lunds universitet, där han endast 16 år gammal nådde magistergraden, den dåtida doktorsgraden.
Han promoverades dock först vid 22 års ålder såsom primus. Den akademiska karriären inledde han som biblioteks- amanuens, docent i österländska språk och samtidigt informator först för biskop Engeströms söner och sedan för kammarherre Arvid Trolles son. Under tre år vistades han med denne i Uppsala, umgicks med Linné och reste till Petersburg. 1773 blev han professor i Lund i österländska och grekiska språken, prästvigdes 1778 och blev påföljande år tredje teologie professor och prebendekyrkoherde i Vallkärra och Stångby.

Genom sitt 1784 ingångna äktenskap med Ingeborg Lovisa von Celse, yngsta dotter till lundabiskopen Olof Celsius jämnades Weidmans befordringsväg ytterligare. Efter biskop Forssenius död 1788 fick han med 77 röster tredje förslagsrummet och utnämndes den 18 maj 1789 till biskop i Skara. Under närmare fyra decennier var han sedan stiftschef.

Som gustaviansk kyrkopolitiker deltog han i riksdagarna, predikade både vid Gustaf III:s sista riksdag i Gävle 1792 och vid kröningsriksdagen i Norrköping 1800, där hans insatser gjorde honom till kommendör av Nordstjärneorden. Sannolikt var det i samband med detta som C. F. von Breda målade hans porträtt, senare kompletterat med biskopskorset som Gustaf IV Adolf delade ut 1805 till rikets biskopar.

Redan i Lund betecknades Weidman som en kraftkarl. De förhoppningar han troligen haft om att 1794, 1803 eller 1811 bli biskop i Lund infriades inte. Hans barn adlades för faderns förtjänster med namnet Lagerheim. Weidman hade ett starkt temperament men var alltid mån om att gottgöra om han förivrat sig. Han kunde vara myndig och fordrande men också kärleksfull. Under de sista 17 åren var han änkling, synen avtog och en ansiktsros plågade honom. Den 15 augusti 1828 avled han på Brunsbo och fick sin grav vid hustruns sida i Varnhem.