Biskopsgravar och Biskopsprebende

Som en del av ett äldre avlöningssystem för biskopar, präster och vissa lärare fanns de så kallade prebendena. Eftersom det egentligen inte förekom någon kontant lön, avlönades kyrkans ämbetsbärare genom jordbruk (kontant lön infördes inte för landsbygdspräster förrän 1910, och i många enskilda fall var det gamla systemet i bruk långt senare). Till varje prästtjänst fanns ett jordbruk som prästen och hans familj skulle leva av. Dock var - och är - flertalet av de högre tjänsterna i kyrkan inte knutna till en specifik församling. Detta löste man så att biskopar, professorer och vissa andra lärare, utöver sin ordinarie tjänst blev kyrkoherdar i någon församling. På så vis kunde de leva av det jordbruk som var knutet till denna tjänst. Dock var de tvungna att ur egen ficka avlöna en annan präst, vanligen kallad vice pastor, att sköta de prästerliga uppgifterna i exempelvis biskopens ställe.

Varnhems församling – som då fortfarande hette Skarke – blev prebende åt Skarabiskopen 1714, och förblev så ända fram till 1875, då David Holmgren (1846-1916), kunde tillträda som församlingens kyrkoherde.
Vanligen, även om det inte gäller alla Skarabiskoparna under perioden, begravdes också biskopen i sin prebendeförsamling. Detta är orsaken till att fyra biskopar ligger begravda i Varnhem. Dessa är:

Jesper Svedberg
Engelbert Halenius
Thure Weidman
Sven Lundblad


Varnhems klosterkyrka